RMG Consulting presented at China Mining 2022

China Mining is the most important venue for the Chinese mining industry. RMG Consulting has for many years presented at the conference and in 2022, we were invited again to give our view on the long-term outlook on iron ore.

Please see more information on China mining here: https://www.chinaminingexpo.com/

Our presentation please see here.

Här bryter Kina metaller för grön teknik –med hjälp av krigsherre i laglöst land

De heter sällsynta jordartsmetaller och behövs i elbilar och vindturbiner – vår framtid med grönteknik.

Men hanteringen av metallerna är så smutsig och farlig att Kina stängt utvinningen på hemmaplan.

Nu låter kinesiska bolag istället bryta metallerna ien laglös del av Myanmar, där en korrumperad krigsherre misstänks finansiera juntan i landet.

DN rapporterar om sällsynta jordartsmetaller och intervjuar Magnus Ericsson från RMG Consulting.

Läs artikeln här

Δρ. Ν. Αρβανιτίδης: Με Ρωσία και Ουκρανία η Ευρωπαϊκή Πράσινη Συμφωνία «κερδίζει έδαφος»

"Omställningen kräver mer gruvor i världen."

Magnus Ericsson comments on the future need of minerals and metals and Sweden as a mining nation in Dagens Nyheter.

Read more here: https://www.dn.se/ekonomi/industrin-har-kidnappat-orden-gron-omstallning/

”Industrin har kidnappat orden grön omställning”

Elbilar, solceller och vindkraftverk ska lösa klimatkrisen. Men omställningen kräver enorma mängder mineraler. Mineraler som finns i svensk berggrund.

Staten och branschen är överens. Befintliga gruvor måste växa och nya startas. Men miljörörelsen och samebyarna tror inte på nyindustrialiseringen av norra Sverige.

– Det vore ärligare om staten sa att de inte bryr sig om rennäringen längre, säger Niila Inga, ordförande i Laevas sameby i Norrbotten.

Världen törstar efter mineraler och metaller som finns i den svenska berggrunden. I Norr- och Västerbotten vill gruvföretag bryta mineraler som nickel, kobolt, grafit och koppar som behövs till bland annat batterier och vindkraft. Också mer järnmalm kommer behövas när världen ska ställa om och nya fossilsnåla produkter ska tillverkas. I Europa finns en del mineraltillgångar på Balkan och i Ukraina. Men det är främst Finland och Sverige som sitter på de stora tillgångarna. Sverige beskrivs ofta som Europas kornbod för mineraler.

Industrin räknar med att satsningarna på nya fabriksanläggningar och gruvor i norr kommer ge 20 000 nya arbetstillfällen de kommande 15 åren.

– Omställningen kräver mer gruvor i världen. Det stora behovet kräver globala lösningar, säger Magnus Ericsson, mineralekonom och adjungerad professor på Luleå tekniska universitet.

Läs hela artikeln här.

Världsrekord lokalen Ytterby mot en ny framtid

Den gamla fältspatgruvan i Ytterby på Resarö i Stockholms norra skärgård är en av de, åtminstone internationellt, absolut mest kända geologiska lokalerna i Sverige och en klart lysande världsrekordhållare vad gäller upptäckt av nya grundämnen, specifikt sällsynta jordartsmetaller och konfliktmeiallen tantal' Frågan är vad som ska hända med resterna av gruvan och dess granitpegmatit efter att Fortifikationsverket släpper den och omkringliggande mark efter decennier av militär bränslelagring. 

Artikel i GEOLOGISKT FORUM Nr 113 2022

TEXT: ERIK JONSSON & MAGNUS ERICSSON

Läs hela artikeln här:

sid 1

sid 2

Smältverket i rysk ägo delar Sundsvall: ”Det moraliska hade varit att sluta”

Magnus Ericsson intervjuad angående Kubal, det ryskägda aluminiumsmältverket i Sundsvall.

SUNDSVALL. Den ryske oligarken Oleg Deripaska som är storägare till smältverket Kubal delar Sundsvall.

I 80 år har smältverket Kubal funnits på samma plats, men efter att Ryssland inlett krig mot Ukraina, ses Kubals ryska ägare i ett annat ljus.

För boende i Sundsvall har frågan blivit så pass känslig att ingen vill uttrycka en åsikt offentligt, samtidigt som företag väljer att avsluta samarbeten.

Läs mer här: https://www.dn.se/ekonomi/smaltverket-i-rysk-ago-delar-sundsvall-det-moraliska-hade-varit-att-sluta/

eller här

Gruvindustrin: Kriget visar att vi måste producera mer metaller själva - Magnus intervjuad av DN

EU får en stor del av sina viktiga metaller från Ryssland, men det finns alternativ om den vägen stängs, enligt en ny rapport av råvaruexperten Magnus Ericsson.

Den svenska gruvbranschen hoppas att invasionen i Ukraina ska öka trycket på att vi ska bryta mycket mer av de kritiska metallerna i Sverige.

Hans StrandbergText

Europa konsumerar 25 procent av världens metaller, men producerar bara 3 procent, enligt Svemin, branschorganisationen för svensk gruvindustri. Man hävdar att kriget i Ukraina skapat en ny spelplan, eftersom Ryssland står för en så stor del av till exempel de metaller som behövs för en grön omställning.

Svemin har bett Magnus Ericsson, konsult på RMG consulting och adjungerad professor vid Luleå Tekniska Universitet att skriva en rapport i frågan. Den presenterades på ett seminarium på onsdagen:

– Ryssland är världens fjärde största gruvland och har stor export till EU. Men vårt beroende av deras gas är betydligt större och det finns alternativ för de flesta metaller. Ta till exempel nickel, som EU till 40 procent tar från Ryssland - men den produceras också i Indonesien, Kina, Kanada och Australien, sade Ericsson.

Han påpekade att EU:s sanktioner ännu inte gäller Rysslands metallexport, men att de drabbar till exempel svenska Epiroc och Sandvik, som båda har pausat sina leveranser av gruvutrustning.

– Ryssland har relativt sett fler underjordiska gruvor, det är en viktig marknad för deras produkter.

Svemin har länge hävdat att Sverige kan öka sin gruvdrift betydligt men att det kräver det man kallar säkrare och enklare tillståndsprocesser. Man tror att kriget i Ukraina kan öka det politiska trycket för att få till en förändring.

– Jag tror att detta driver på ökad gruvdrift i Europa, oavsett återvinning kommer vi under lång tid behöva primära råvaror. EU har börjat vakna upp, vi börjar förstå att det vore bra att minska beroende av de stora gruvländerna Kina och Ryssland, sade Svemins vd Maria Sunér på seminariet.

Läs mer här: https://www.dn.se/ekonomi/gruvindustrin-kriget-visar-att-vi-maste-producera-mer-metaller-sjalva/

Magnus presenterar RMG Consultings rapport "Ryssland, Ukraina & Råvarorna"

Svemins Frukostseminarium - Ryssland, Ukraina & råmaterial - 27 april 2022

Ryssland är det 4e största gruvlandet i världen och en stor exportör av mineraler/metaller. EU importerar 40% av sitt nickelbehov från Ryssland och Belarus, 36% av sitt palladium, 16% av guld, 54% av kalisalter, 85% av vanadin samt 36% av kokskol.

EUs importberoende av metaller som järnmalm, koppar och bauxit/aluminium och även så kallade kritiska råvaror är välkänt. I skuggan av Rysslands invasion av Ukraina kommer frågan om hur EUs situation påverkas med anledning dels av en förändrad handelssituation med Ryssland och dels av förstörelse av gruvor och smältverk i Ukraina.

För att belysa dessa frågor har RMG Consulting på Svemins uppdrag tagit fram en rapport vilken presenterades av Magnus Ericsson (RMG Consulting) på ett frukostseminarie anordnat av Svemin.

Efter Magnus presentation, där han också konstaterade att det för tillfället inte råder något stopp för handel med Ryssland och metaller, följde en paneldebatt. Johan Sjöberg (svensk Näringsliv) konstaterade att i dagens integrerade värld är det svårt att följa enskilda råvarors väg och konsekvenserna av ett handelsstopp med Ryssland kan få oanade följder. Maria Sunér (Svemin) konstaterade att priserna på insatsvaror i gruvindustrin har gått upp men så har också priserna för metaller. Maria Rosendahl (teknikföretagen) ser god orderingång men utryckte oro för lägre lönsamhet. Erika Ingvald (SGU) påpekade att Sverige har stora resurser och ca hälften av mineralerna/metallerna på EUs kritiska lista skulle kunna produceras i Sverige. Tillsammans var de överens om att kriget kommer hålla på under en längre tid och att detta har lyft frågan om security of supply inom EU vilken kan få positiva följder för svensk gruvindustri.

Rapporten går att ladda ner från https://www.svemin.se/aktuellt/nyhet/event/valkommen-till-frukostseminarium/

Experternas dom: Så går det för de gröna pionjärerna

Magnus Ericsson interviewed by the Swedish newspaper Norran.

read more here: https://norran.se/bli-prenumerant/artikel/j88k0oyj

"Inne i ett helt avgörande skede". "Var ska de köpa råvaran"? "Konceptet kunde knappt vara bättre". Så låter det när fyra experter tittar i kristallkulan och ger sitt omdöme om de tre gröna industriprojekten Northvolt, H2 Green Steel och LKAB/Hybrit.

SKELLEFTEÅ 27 FEBRUARI 2022 11:00

En av de som vi tillfrågat är Magnus Ericsson, adjungerad professor i mineralekonomi vid Luleå tekniska universitet. Han följer jätteprojekten i norra Sverige noga och ser stora vinster för regionen om allt går i lås.

– Ett spännande grönt teknologikluster håller på att bildas med nya ideer och nytt folk som kompletterar och bygger på de etablerade bolagen och deras projekt och erfarenheter. Detta kommer att sporra alla inblandade till nytänkande och en hälsosam direktkonkurrens. Det kommer att finnas möjligheter till spännande utbyten av personal och ideer, säger han.

Ericsson tror dock att tillståndsprövningen riskerar att bli besvärlig för de två stålprojekten.

– Nya tag behövs både från tillståndsgivande myndigheter och bolag. Det gäller att kunna minimera utsläpp och störningar men samtidigt främja innovationer och nytänkande. Det går inte med stelbenta attityder utan en ny samarbetsanda kommer att krävas för att de nya projekten ska lyckas. 

Projektens storlek, framförallt tagna tillsammans, kan skapa problem på flera nivåer, uppger Magnus Ericsson.

– Brist på samhällsservice, knapp tillgång på arbetskraft och andra resurser, kanske framförallt el, flaskhalsar i transporter och andra kommunikationer. Allt det kan medföra kostnadsökningar och att budgetar och tidsplaner inte kan hållas.

Andra bedömare som tycker till är Anders Hägerstrand, nyhetschef vid Dagens Industri, Anna Pettersson, regional utvecklingsdirektör vid Region Västerbotten och Jesper Gyberg Ek, klimatansvarig vid Svenskt näringsliv. 

Så här säger de:

Northvolt ett, batterifabrik i Skellefteå:

Magnus Ericsson: "Superspännande projekt där man jobbat på ett annorlunda sätt, utgått från att "det här ska vi fixa" och hittills har det gått väldigt bra. Har en styrka i att det finns en klart definierad efterfrågan på batterier. De frågetecken jag ser är var Northvolt ska hitta sina råvaror och vilka avtal man kan sluta. När det gäller kobolt så finns inte så många leverantörer. Kongo är helt klart den största producenten".

Anders Hägerstrand: "För trovärdigheten och självförtroendet i projektet är man nu inne i ett helt avgörande skede. Northvolt måste bevisa att man kan få upp produktionen i industriell skala och få lönsamhet i tillverkningen. Det är en lång väg att vandra. På pappret har man gjort allt rätt hittills, och tidsplanen har hållit. Men det är fortfarande nu det avgörs".

Anna Pettersson: "Affärsidén och konceptet kunde nästan inte vara bättre. Det blir Europa första "gigafactory" och intresset från marknaden visar att tajmingen är perfekt. Northvolt har redan tagit in mycket stora ordrar för lång tid framöver. Företaget har starka partners, och det cirkulära perspektivet från början till slut, där man tar tillvara på uttjänta batterier och restprodukter, stärker affärsidén ytterligare. Det kan bli ett riktmärke för hur kommande industriella satsningar ska genomföras".

Jesper Gyberg Ek: "Bidrar med en produkt som är extremt viktig för elektrifieringen. Något tvivel om att det finns en efterfrågan på deras produkter finns inte, sedan beror det givetvis på vilka volymer det handlar om. Men Northvolt ligger längst fram i utvecklingen bland projekten i norra Sverige och efterfrågan på batterier kommer bara öka".

H2 Green Steel, produktion av fossilfritt stål i Boden:

Magnus Ericsson: "Samma tänk och samma människor som i Northvolt, bara att man omsätter sina idéer på ett nytt fält. Det stärker projektet. Jag hoppas man lyckas, för det behövs friskt blod i norra Sverige. Att det finns risker är helt klart. Hur mycket mer är bilbranschen beredd att betala för det gröna stålet? Var ska man köpa den högkvalitativa järnmalm som behövs? Jag är osäker på om LKAB vill leverera till en konkurrent. Det kan bli Kallak, om det blir klartecken för en gruva. Eller Kaunis Iron, men de kan troligen bara leverera mindre volymer. Jag tror en lösning inledningsvis kan vara att de tar in skrot i ljusbågsugnen. Det blir inga nya utsläpp av det. Och så är det tillståndsprövningen och det snäva tidsschemat. Bra att man är optimistiska men samtidigt finns en risk för förseningar. Det är trots allt skillnad på ett stålverk och den snabba miljöprövning som gjorts av Northvolts batterifabrik. Oklart vad en försening skulle innebära för projektet".

Anders Hägerstrand: "Självklart finns en stor efterfrågan på fossilfritt stål och företagets tanke om att bygga upp en ny industri från noll utan några gamla ok att släpa på är mycket intressant. Men det finns samtidigt stora risker. Kan de hitta rätt kompetens för att bygga upp industrin? Kan de hitta en finansiering som även tål sämre tider? Det är en sak att åtnjuta intresse utifrån och plocka in ordrar, en helt annan sak att över tid leva upp till beställarnas höga krav och ha en lönsamhet. Av de tre stora projekten i norr är det här det som är mest osäkert om det förverkligas".

Anna Pettersson: "Siktar på att snabbt komma ut på marknaden. Affärsidén ligger nära Hybrits, och om man lyckas med tidsschemat kan man ta andelar affärsmässigt. Det är ju delvis samma aktörer som i Northvolt, så man är tränade i att vara snabbfotade. Men det är mycket som ska sätta sig och kritiska bitar är elnätet och elkapaciteten, där det i dag är alltför långa ledtider för nya ledningar".

Jesper Gyberg Ek: "För både H2GS och Hybrit gäller att potentialen för deras produkt är enorm. Jag tror inte det blir några problem med efterfrågan på grönt stål. Sedan finns generellt vid sådana här projekt orosmoln när det gäller elförsörjning och tillståndsprocess. Det är viktigt att det löser sig. Att H2GS har ett högt tempo i tidsschemat tror jag är en förutsättning för att projektet ska lyckas. Det finns ett starkt lokalt stöd för företaget i Boden, och det stärker planerna. Det är viktigt att kommun och andra myndigheter har en positiv inställning".

LKAB/Hybrit, produktion av fossilfritt järn och stål i Gällivare och Kiruna:

Magnus Ericsson: "Samma frågetecken här som för H2GS, hur mycket mer är bilbranschen beredd att betala för grönt stål? Bortsett från det ser det starkt ut. Man har en enorm bas att luta sig emot i form av LKAB, SSAB och Vattenfall, och några problem att få fram högkvalitativ järnmalm blir det ju inte. Tidsplanen är inte lika offensiv som H2GS, utan man jobbar mer konventionellt. Det är nog både en styrka och en svaghet".

Anders Hägerstrand: "Den stora prövningen för LKAB och Hybrit kommer i nästa stora lågkonjunktur. Man ska komma ihåg att nu pekar allting åt rätt håll. Statsfinanserna är goda och stålindustrin kokar, det är klackarna i taket. Men det finns en betydande risk gällande uthålligheten när det börjar gå sämre. Hur stabil är staten i sin stöttning när den inte får sina utdelningar i samma omfattning? Och hur ser LKAB:s styre ut om några år? Just nu har man en stark ordförande i Göran Persson, som har god hand med ägaren. Men vem blir näste ordförande och vem blir näste vd efter Jan Moström? Det är människorna som gör det, och LKAB:s framgångar är till stor del firma Persson/Moströms förtjänst".

Anna Pettersson: "Otroligt stark affärsidé som om man lyckas kommer att göra stora avtryck, inte bara i Sverige utan även globalt. Förtroendet är också stort. Projektet leds av etablerade partners som har stor kunnighet och trovärdighet. Precis som för H2 Green Steel är det elförsörjningen som är ett riskmoment. Att man ska genomföra projektet i pågående produktion och konvertera verksamheten kan ge både möjligheter och utmaningar".

Jesper Gyberg Ek: "Hybrit var först ur startgropen med den teknik som kommer att bidra stort i klimatomställningen globalt. Marknaden blir inget problem. Men det är ju kolossala elmängder som ska fram i LKAB:s järnsvamptillverkning och det är viktigt med ett fortsatt fokus på att få fram fossilfri el. Det ställer krav på politikerna att leverera".

 

Jonny Vikström NSD/NK

Anton & Olof publish Iron ore outlook 2021 in Engineering & Mining Journal

Iron ore outlook 2021 - Seaborne iron ore market softens

a healthy project pipeline will, however, help offset depleting resources and balance the market

Despite the COVID-19 pandemic, world crude steel production in 2020 grew to 1.878 billion metric tons (mt), according to the World Steel Association (WSA), a new global all-time high. This is the fifth consecutive year of growth.

Global output of iron ore decreased by 1.9% to 2.343 billion mt in 2020 (see Figure 1 and Table 2). Australia is the most important producing country, mining 39% of all iron ore globally. Brazil, the second most important country, accounts for 17%, and China, the third largest producer, for 12%. Together, the three leading countries account for 67% of total production.

Access the article here:

https://www.e-mj.com/flipbooks/december-2021/

Experter ser köplägen när råvaror faller: ”Naturlig rekyl” - Anton Löf intervjuad av Omni Ekonomi

Förnyad virusoro har initialt fått årets vinnare oljan att rasa medan guldet stiger i pris. Börjar vi se ett trendskifte i råvarupriserna?

”Jag skulle inte kalla det trendskifte, vad vi ser är en reaktion på den globala miljön. Investerare kommer ihåg att oljan kan falla brant, även mot minus, om pandemin stänger länder igen. Mot bakgrund av detta är det inte konstigt att investerare ser över sina portföljer för att maximera vinst i förhållande till risk.”

Läs hela intervjun här:

https://omniekonomi.se/experter-ser-koplagen-nar-ravaror-faller-naturlig-rekyl/a/rEVyw0

Nordiska prospekteringspriset 2021 till Amanda Scott

Geologen och entreprenören Amanda Scott Malå har tilldelats Nordiska Prospekteringspriset (Nordic Exploration Award). Hon är den tionde mottagaren av priset, som delas ut för betydelsefulla insatser för eller framgångar i nordisk prospektering. Syftet är också att stärka allmänhetens intresse för prospektering och öka förståelsen för dess betydelse i samhället.  

Amanda tilldelas priset med motiveringen:

Hon har

  • Framgångsrikt etablerat en internationell geologisk konsultverksamhet med bas i Malå i Västerbotten.

  • Med kraft och uthållighet hävdat nödvändigheten av svensk prospektering för landets hållbara utveckling och i dessa strävanden utnyttjat sina erfarenheter från Australien och med ett vinnande sätt anpassat dem till situationen i Sverige.

  • Fungerat som en viktig länk till internationella investerare genom att visa på de goda möjligheterna att hitta betydande nya fyndigheter i Sverige. 

Amanda Scott kom till Sverige första gången 2010 utsänd av det australiensiska juniorbolaget Hannans Ltd. Hon är fortfarande verksam i Hannans och är numera styrelseledamot i bolaget som är börsnoterat i Perth Western Australia. 2016 grundade hon sitt eget konsultföretag som har en långrad svenska och internationella uppdragsgivare. Hon har skaffat sig erfarenheter av att leta efter metaller och mineral viktiga för omställningen till en fossilfri värld som grafit, litium, kobolt, vanadin och nickel men hennes uppdrag har också omfattat guld och koppar. Arbetet har tagit henne till både Norge och Finland. Före det att Amanda kom till Sverige var hon verksam i sex år i Australien där hon huvudsakligen prospekterade efter guld. Amanda är född i Nya Zealand där hon också tog sin universitetsexamen i geologi 2003.

Parallellt med sina uppdrag har Amanda hunnit med att skaffa två barn och bosätta sig i Malå.

Det Nordiska prospekteringspriset delades ut första gången 2006. Pristagaren utses av en kommitte med en medlem vardera från Finland, Sverige, Norge och Grönland/Danmark. Det instiftades av Magnus Ericsson numera aktiv i RMG Consulting. 

 

För ytterligare information var vänlig kontakta Magnus Ericsson 070/558 0065.

Malmtåg från LKAB spårade ur – nu byts rälsen, Magnus Ericsson kommenterar olyckan

Ett malmtåg från LKAB spårade ur strax norr om Gällivare på söndagsmorgonen. All person- och godstrafik påverkas mellan Luleå och Narvik, troligtvis i minst en vecka. ”Det är otroligt olyckligt”, säger norska transportkoncernen Vys trafikchef Roger Norman.

Men problemet lär inte påverka gruvbolaget i någon större omfattning, säger Magnus Eriksson som är adjungerad professor i gruvnäring vid Luleå tekniska universitet.

– Det är klart att det är en stor grej och att det blir bökigt. Men i övrigt är det marginellt.

läs mer här: https://www.nyteknik.se/fordon/malmtag-fran-lkab-sparade-ur-nu-byts-ralsen-7024010