Podcast: Yttrium, Terbium, Erbium, Ytterbium — A brief history of rare earths, ft RMG’s Magnus Ericsson

Magnus Ericsson is interviewed by Adrian Pocobelli in the Northern Miner podcast.

This week’s episode features Magnus Ericsson, adjunct professor at Luleå University of Technology in Sweden and co-founder of Mineral Economics and the Raw Materials Report, in conversation with host Adrian Pocobelli on the history of rare earths.

Ericsson explains how rare earths were first discovered and how investment by the Swedish monarchy in scientific research helped create the conditions for a series of important discoveries in Sweden, including several rare earth elements as well as nickel and cobalt. He also discusses the origins of the unusual names given to many rare earths and explores the feedback loop between science, technology, and metals, in which advances in one field help drive progress in the others.

Magnus interview starts around the 48 minute mark.

Full episode here https://secure.northernminer.com/news/podcast-yttrium-terbium-erbium-ytterbium-a-brief-history-of-rare-earths-ft-rmgs-magnus-ericsson/1003895500/

Kyiv zou akkoord zijn met grondstoffendeal met VS; maar rekent Trump zich niet onterecht rijk?

Article in the Dutch journal Volkskrant published 2025 02 25 with Magnus Ericsson on rare earths in Ukraine.

Translated from Dutch.

Trump is eyeing Ukraine's rare earth metals, but isn't he counting his chicken before they hatch?

According to President Donald Trump, a raw materials deal with Ukraine is imminent. The US wants 500 billion dollars in Ukrainian mineral resources in exchange for military support. But according to geologists, this amount is 'completely plucked out of thin air'.

What is the mineral deal about?

Quid pro quo: Ukrainian rare earth metals in exchange for military support. Ukrainian President Volodymyr Zelensky already suggested this exchange in his 'victory plan' last autumn. He hoped to keep Donald Trump, who as a presidential candidate already openly hinted at withdrawing support for Ukraine, on board.

In early February, Washington put forward a concrete proposal that, according to American media, did not deviate much from the current text. Because it did not contain American military aid against the attacks by Russia, Zelensky rejected it. The negotiations did continue.

A second version of the proposal, seen by The New York Times, discusses a structure in which 50 percent of the future revenues from all mined raw materials would go to the US, as repayment for the military support. This would not only concern the revenues from rare earth metals, but also from oil and gas. The total price tag: 500 billion dollars.

On Monday evening, Trump said that Zelensky would sign the deal this week or next. That same day, the Kremlin dangled a carrot in front of the American leader by stating that Russia has many more rare earth metals at its disposal, to which it potentially wants to give the US access.

What metals can Ukraine offer the US?

On paper, Ukrainian soil is rich in a range of important raw materials. These include so-called rare earth metals, a group of seventeen elements, some of which are crucial for both the energy transition and military weapons. For example, neodymium, needed to make the extremely strong magnets in wind turbines, electric cars and the Joint Strike Fighter. Other kinds of metals, such as lithium (used in electric car batteries) and titanium (important in aerospace), are also found in the fertile Ukrainian soil.

Access to these materials is crucial now that a race has developed between China and the US. For example, China currently produces 60 percent of all rare earth metals and refines 90 percent, while the Americans (and Europeans) are extras. The US wants to compete with them.

Is an amount of 500 billion dollars realistic as a ‘quid pro quo’?

Ukrainian Deputy Prime Minister Yulia Svyrydenko stated on Sunday that there are at least 350 billion dollars worth of raw materials in Russian-occupied soil. This mainly concerns materials in the eastern region of Donetsk, which has been almost entirely in the hands of pro-Russian separatists since 2014, The Kyiv Independent reported.

The newspaper immediately noted that this was a rough estimate and that it is far from clear exactly how many billions are in the soil. For that reason, Ukrainian geologist Boris Malyuk calls the $500 billion Trump previously mentioned “bullshit.” Malyuk, who works for the French Bureau de Recherches Géologiques et Minières, recently published a book on Ukraine’s natural resources.

“Even in Ukraine, we don’t know exactly how many rare earths our soil contains,” he says. “The estimates we have date back to the Soviet era, when rare earths were not yet as important to the global economy as they are today. So we will have to re-map all those resources.”

Magnus Ericsson, a Swedish professor of mineral economics at Luleå University of Technology, goes a step further. “The $500 billion figure is completely unfounded. First of all, it is highly questionable whether any rare earths can be mined in Ukrainian soil. Furthermore, the value of all rare earth metals produced in the world currently amounts to only about 10 to 15 billion dollars. At current prices, it would take at least 33 years to earn 500 billion dollars on a global scale alone.’

The Ukrainian government believes that the figure of 500 billion dollars is not only in geological terms, but also in military terms. Last week, Zelensky stated that US support for Ukraine amounted to less than 100 billion dollars, of which 67 billion was arms support.

‘I can't just sell my country’, he responded angrily, adding that he would saddle future generations with an enormous debt. In the most recent version of the agreement, the 500 billion has now been dropped, The New York Times wrote on Monday. This was not confirmed by the
negotiators.

How easy are Ukrainian raw materials to extract?

That could prove difficult. Ukraine has traditionally focused on agriculture and not so much on mining rare metals. Moreover, it is unclear whether the raw materials can be mined at all, concluded the Washington-based Center for Strategic and International Studies. Mining costs a lot of energy, while half of Ukraine’s energy infrastructure has been destroyed by the war.

Professor Ericsson therefore also has his doubts. ‘It is not just a question of whether there are rare earths in the ground, but also of whether they can be extracted profitably. If so, then substantial investments in mining equipment must first be made, and a licensing process must be completed. All in all, this will take about fifteen to twenty years. So before Donald Trump has his $500 billion, if the Ukrainians can even get it, he will be at least 130 years old.'

read it here https://www.volkskrant.nl/buitenland/kyiv-zou-akkoord-zijn-met-grondstoffendeal-met-vs-maar-rekent-trump-zich-niet-onterecht-rijk~bc885bad/

Zink BIG Bolidens nya modus

Med köpet av Nexa Resources tar Boliden klivet tillbaka på den internationella gruvscenen. Efter Bolidens flytt till Kanada i slutet av 1990-talet och försöket att omvandla företaget från en svensk gruvgrupp till ett globalt gruvföretag har strategin de senaste 25 åren varit den omvända, att koncentrera på Norden. Med köpet av Nexa Resources, Somincor/Zinkgruvan tillsammans med prospektering i Kanada med Amarc Resources är Boliden under Mikael Staffas ledning åter på väg att bli en global gruvkoncern.

Olof skriver om Boliden i Bergsmannen, läs hela artikeln på Bergsmannen https://www.bergsmannen.se/ eller här https://www.rmgconsulting.org/publications

Prisras efter dubbelsmäll – tuff period väntar svenska gruvor

Anton intervjuad av Jens Kärrman på Dagens Industri.

Priset på järnmalm har rasat under hösten. Nya gruvor i kombination med lägre efterfrågan i Kina sänker priset. För de svenska gruvbolagen LKAB och Kaunis iron väntar en tuff period. ”Priset kan sjunka ytterligare de kommande åren”, säger mineralanalytiker Anton Löf.

Läs artikeln här: https://www.di.se/nyheter/prisras-efter-dubbelsmall-tuff-period-vantar-svenska-gruvor/

Fosfor - den bortglömda kritiska råvaran

Fosfor är det grundläggande näringsämnet som bryts i fosfatgruvor framförallt i icke-demokratiska länder som Kina, Marocko och Ryssland. Fosfor har även fått ny betydelse inom ett framväxande intresse för litium-järnfosfat-batterier och andra industriella tillämpningar. Den ökade efterfrågan förväntas sätta ytterligare press på den globala fosfortillgängligheten. EU är importberoende till cirka 90 procent med endast en fosfatgruva i Finland. USAs krig mot Iran och blockaden av Hormuzsundet har ytterligare satt fokus på gödselmedel och världens beroende av gulfstaterna. EU har definierat fosfor (P4) och fosfatmalm som kritiska råvaror, dock inte som strategiska. Nya gruvprojekt och återvinning kan stärka den inhemska tillgången men EU-lagstiftning och brist på prioritering kan medföra att projekt inte startas och importberoendet består.

Bergsmannen 4/26

Text: Olof Löf, RMG Consulting

Läs hela artikeln på Bergsmannens hemsida: https://www.bergsmannen.se

Eller ladda ner den här: https://www.rmgconsulting.org/s/Lof-O-2026-Fosfor-den-bortglomda-kritiska-ravaran-Bergsmannen-426-pp40-45.pdf

Kopparanalytikern varnar: ”Ingen boom”

Elektrifiering och AI-utbyggnad pressar upp efterfrågan på koppar, samtidigt som priset rusar. Förvaltare pratar om en framtida metallbrist och investerar därefter.
Sakta i backarna, menar råvaruanalytikern Olof Löf.
”Utbudet är underskattat”, säger han till Afv.

Affärsvärlden

Augusti 15, 2026

Olof Löf är råvaruanalytiker på RMG Consulting, och har bland annat medverkat i en studie för världsbanken om framtidens kopparbehov.

Han menar att vi mycket riktigt går mot en ökad efterfrågan.

Men enligt honom kommer det inte leda till någon flaskhals eller strukturell kopparbrists.

Det eftersom det finns goda möjligheter att öka produktionen.

"Utbudet är underskattat", säger han.

Boliden och Viscaria är långt ifrån ensamma om att vilja få fram mer koppar. Globalt finns det  ca  1 700 annonserade   kopparprojekt. Av dessa väntas cirka 400 kunna tillföra 20 miljoner ton i ny produktionskapacitet.

"Flera av dessa är gruvor  är sådana som legat i malpåse, som öppnar och stänger baserat på prissvägningar och som inte behöver lika lång tid att sätta igång."

Dessutom finns koppar ofta i samma malm som andra metaller, exempelvis guld. När höga guldpriser driver fram nya gruvprojekt kan därför även kopparproduktionen öka.

Utöver nya projekt finns ytterligare en faktor som enligt Olof Löf underskattas.

”Det är ofta de stora nya projekten som väcker störst uppmärksamhet, men en stor del av den ökade efterfrågan kan tillgodoses genom expansioner och driftsoptimeringar i befintliga gruvor.”

Att få fram den nya produktionen kan samtidigt ta tid och periodvis pressa upp priset. Löf räknar också med att kopparpriset förblir högt i ett historiskt perspektiv.

Men det är enligt honom inte samma sak som en strukturell brist och varaktigt skenande priser.

”En gruvutvecklare baserar inte sitt projekt på kortvariga kopparpris, utan på vilket pris man tror på över en längre period.”

Parallellt fortsätter återvinningen av koppar att växa. I flera användningsområden kan koppar dessutom ersättas med aluminium, vilket kan bli mer attraktivt om kopparpriset stiger.

Utvecklingen på andra metallmarknader kan också illustrera en varningssignal. För bara några år sedan talades det om en exceptionell efterfrågeökning på litium och kobolt.

När utbudet svarade har verkligheten blivit en annan.

Litiumpriset har fallit kraftigt från rekordnivåerna 2022, vilket fått gruvor att stänga eller pausa produktionen.

På koboltmarknaden har ökad kopparbrytning i Kongo-Kinshasa samtidigt drivit upp produktionen, som utvinns som biprodukt. Resultatet blev ett överutbud.

Löf varnar också för att dra för stora växlar på efterfrågeprognoserna från exempelvis S&P Globals rapport.

Efterfrågan kommer att stiga kraftigt. Men sett över en längre tidsperiod är utvecklingen enligt råvaruanalytikern inte särskilt uppseendeväckande.

Historiskt har konsumtionen av raffinerad koppar fördubblats ungefär vart 25:e år, och även dagens prognoser ligger i linje med den trenden.

”Så vi är inte på väg in i den boom som det ibland talas om, utan snarare en fortsättning på den historiska trenden”, säger Olof Löf.

Historiskt har marknaden också lyckats möta den stigande efterfrågan med ökat utbud. Löf tror att samma mekanismer kommer att fungera även den här gången.

”Så vi ser varken en försörjningschock eller en strukturell obalans framför oss. men det är ingen enkel sak att öka utbudet, mer prospektering, kortare ledtider och tillgång till kapital är avgörande för att få fram de nya koppargruvor som behövs"

Läs hela artikeln här: https://www.affarsvarlden.se/artikel/kopparanalytikern-varnar-ingen-boom

Sverige – ta ledningen i EUs arbete med kritiska råvaror!

Debattartikel i NSD skriven av Magnus Ericsson, RMG Consulting, adj professor LTU och Per Storm, VD Mahvie Minerals, docent KTH, ledamöter av Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA).

Publicerad 30 juli 2026, kl 10.00

Sverige har fått en ny Mineralstrategi. Men en viktig möjlighet för Sverige att ta ledningen i EUs arbete med kritiska råvaror tas inte upp: Se till att det blivande Critical Raw Materials Centre för hela EU hamnar i Sverige.

Europas utsatthet vad gäller kritiska råvaror är väl känd. EU sjösatte 2024 Critical Raw Materials Act (CRMA), för att råda bot på bristen av kritiska mineral. Det är mindre känt att i Norden, i Sverige och Finland finns en stabil grund för att minska utsattheten och beroendet av osäkra råvaruleveranser: Det Nordiska gruvklustret med tre ben.
• Världsledande utrustningsleverantörer till gruvindustrin: Sandvik, Epiroc, Metso och ABB är några. 
• Gruvbolag som Boliden, LKAB, Talvivaara och Agnico Eagle, är ledande europeiska företag och högeffektiva i en internationell jämförelse. Innovativs återvinningsbolag som Stena och Ragn-Sells.
• Dynamisk FoU som i samarbetet med gruv- och utrustningsbolagen under lång tid möjliggjort hela klustrets uppbyggnad. 

Detta starka kluster utnyttjas inte fullt ut. I Bryssel planeras för ett Critical Raw Materials Centre som ska samordna tillgången till kritiska råvaror för Europas industri. I Stockholm och Helsingfors har inte regeringarna tagit tillfället i akt att se till att centret kommer till Norden. 

För EU som helhet är tillgången till kritiska råvaror ett försörjningstrygghetsproblem men för Norden är det en unik möjlighet. I Sverige och Finland finns goda förutsättningar för nya gruvor och smältverk. Exporten av gruvmateriel kan växa och i nya högeffektiva gruvor bidra till ekonomisk och social utveckling i globala syd när efterfrågan på metaller och mineral ökar. Gruvproduktionens ökning sker dock inte utan problem. Det är nödvändigt att lägga betydligt större vikt än hittills på sociala och ekonomiska frågor, miljöproblem och urfolkens och lokalbefolkningens medbestämmande. Vid Luleå Tekniska Universitet startas ett nytt forskningsprogram kring dessa frågor vid Centre for Advanced Mining and Metallurgy - Critical Raw Materials. 

Ett Critical Raw Materials Centre i Sverige skulle baseras på det starka Nordiska gruvklustret och i tätt samarbete mellan industri, utrustningsleverantörer och akademi både från Norden och resten av Europa kunna sätta samman paket för att bygga nya gruvor och smältverk i råvarurika länder i globala syd. Paket bestående av processer, utrustningar, miljöåtgärder och utbildningar direkt kopplade till produktionen och indirekt för att bygga nationellt kunnande baserat på nordiska erfarenheter. Paket som skulle vara mycket konkurrenskraftiga jämfört med kinesiska alternativ. EU’s importberoende skulle inte försvinna men säkrare försörjningskedjor skapas. De effektivaste gruvorna ska byggas där de bästa malmerna finns - inte alltid inom EU - och där gruvorna kan bidra mest till ekonomisk och social utveckling. 

Det finns globala förebilder för ett Critical Raw Materials Centre. I Japan, Korea och USA finns statliga organisationerna som visar att det krävs en rejäl budget för att hitta de förslag som kan leda till säkrare tillgång på kritiska råvaror.

I Sverige finns de bästa förutsättningarna för en framgångsrik lokalisering av European Centre for Critical Raw Materials.

https://www.nsd.se/debatt/artikel/sverige-ta-ledningen-i-eus-arbete-med-kritiska-ravaror/r23pgd3l

Snabbare tillstånd förutsätter ett ökat kommunalt inflytande

Tillståndsprocesserna för gruv- och mineralprojekt behöver bli bättre kopplade till kommunal planering, anser debattörer från bland annat IVL Svenska Miljöinstitutet.

Dagens samhälle

I samband med projektet Samverkan och styrmedel för en hållbar gruv- och metallindustri enligt CRMA publicerar Jan Ots, Karin Ågren, Karl Westerlund, Mattias Bäckström, Stefan Sädbom och Olof Löf en debattartikel i Dagens Samhälle.

läs hela debattartikeln här: https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/snabbare-tillstand-forutsatter-ett-okat-kommunalt-inflytande/

Stållarmet: Risk för skrotbrist

Dagens Industri 22 juni 2026

SSAB och Stegra kommer att mata sina nya ljusbågsugnar med skrot. I Europa har konkurrenterna liknande planer. Nu befarar branschen skrotbrist. ”Risken är att priset går upp, framför allt på nytt skrot”, säger Sven Bäckström, som köper in stålskrot till svenska stålverk.

”I teorin finns det tillräckligt, men det kan bli brist på vissa kvaliteter”, säger Anton Löf, mineralanalytiker på RMG Consulting.

Anton Löf intervjuad av Jens Kärrman i Dagens Industri.

Läs mer här: https://www.di.se/nyheter/stallarmet-risk-for-skrotbrist/

Swedish Mining Research and Innovation Days 2026

Luleå 19-20 May 2026

Magnus Ericsson from RMG Consulting was invited to participate in a panel discussion on Global trends, local implications together with representatives from LKAB, Camborne School of Mines and Nevada Bureau of Mines and Geology.

RMG Consulting is one of the partners and collaborators of the Centre for Advanced Mining and Metallurgy - Critical Raw Materials (CAMM-CRM) at the Luleå University of Technology. 

Photo: Simon Vikström, LTU Business.

Photo: Simon Vikström, LTU Business.

Koldioxidutsläppen i svensk gruvindustri minskar – men långsamt

Olof Löf skriver i Bergsmannen #3 2026.

Trots pågående elektrifiering och automatisering i gruvorna är de fossila koldioxidutsläppen i de svenska gruvorna på ungefär samma nivå som för tio år sen. Det går inte entydigt att se en minskning när de svenska gruvornas totala rapporterade fossila koldioxidutsläpp granskas. Produktionen av metall, malm och gråberg har varit relativt konstant de senaste tio åren. Så vad är det som händer där nere i gruvorna, varför går det så långsamt att minska gruvornas koldioxidutsläpp och ställa om till fossilfri gruvdrift?

läs mer här: https://www.bergsmannen.se/nyheter/

Mining in Greenland – a Difficult Task

Magnus Ericsson writes on the IRTC blog

Published 14 January 2026

My first visit to Greenland was almost a complete failure. I did not reach my destination and could not return. I had been appointed advisor to Greenland’s Home Rule government on mineral policy issues. The domestic flight to the capital Nuuk could not land because of strong winds but returned to the major airport Kangerlussuaq – isolated as all communities in Greenland without road access. After a day or two my return flight arriving from Copenhagen could not land in Kangerlussuaq. The next international flight was fully booked, and I had to stay for a few days more before I got a seat. This gives a quick idea of the remoteness and harsh weather conditions in Greenland. The visit was not a complete failure: I did see some musk oxen and the massive land ice.

The history of foreign investors wanting to profit from the mineral resources in Greenland is long. “Boliden to air-lift lead ore from Greenland” was the headline in a Swedish daily on the 10th of October 1953. Of course, no air transport did take place, but the Boliden company did open a small mine, Mestersvig, which was operating until depleted in 1963. However, the hope of something big remained within the company – and it was only ten years later that the efforts to continue in East Greenland were closed down. It was just not possible to operate profitably. 

Trump is not the first and most certainly not the last to pin great hopes to Greenland’s minerals. However, sustainable mineral extraction in Greenland faces big difficulties as vividly demonstrated by Mestersvig and many other failed projects during the past 50 years.

There are three major reasons for these difficulties: firstly, Greenland is a giant, isolated arctic island. Secondly, there are few inhabitants less than 60’000 spread over a vast area. And lastly, all infrastructure – from communications to education and health care – is extremely costly to develop and maintain.

A more recent example is from the early 2000s, when the gold mine Nalunaq was developed, partly owned by the Home Rule government together with Crew a Norwegian mining company. It was a sensational deposit with gold grades around 10 times higher than in other mines around the world: between 20-30g gold/ton ore. The mine was located in the southwestern part of the country, not the much colder eastern part where Mestersvig was situated. In spite of the – at least theoretically – excellent conditions it was not possible to operate the mine profitably. When the pack ice blocked the fjord, where the mine was located, the barge transporting the ore could not reach the harbour.  The company’s cash flow quickly dried up as the next available ship was only due to come 3 months later. All skilled mine workers were flown in from Canada as there were no local workers with the necessary experiences and training. Production costs were simply too high, also considering the unique ore body. In 2025, due to the exceptionally high gold prices, the mine has restarted and is ramping up production. Hopefully they will succeed.

There are frequent reports and discussions about the great mineral resources in Greenland, but the fact is that at present there is only the Nalunaq mine in operation in spite of all headlines. The only really profitable mine was the cryolite mine in Ivittuut on the southwest coast – although, most, if not all, profits were transferred to the Danish owners and only marginally benefitted the Greenland society. Cryolite is necessary to be able to smelt aluminium. Ivittuut was a truly unique deposit – in the early 20th century the only one in the world. During the Second World War, the US took control of Greenland with the consent of the Danish government after the German invasion of Denmark. This was necessary to secure the production of aluminium for the bombers of the Allies. Since the 1960s, cryolite is produced synthetically and the mine in Greenland was shut down in the 1980s. 

Today, the critical minerals of Greenland are in focus. And yes, there are some interesting deposits on the island – for example rare earths – but most projects, also those run by Chinese companies, have failed. It remains to be seen whether Trump will be more successful: beyond concerns about the way he seeks to advance U.S. interests on the island, there are also significant questions about the technical and economic feasibility of such projects.

https://irtc.info/2026/01/14/mining-in-greenland-a-difficult-task/

LTU-professorn sågar Trumps dröm om Grönland

Trots stora fyndigheter tror gruvexperten Magnus Ericsson att USA:s president Donald Trump hugger i sten i sin dröm om Grönland. Det går inte att få lönsamhet i utvinningen, anser han.

Magnus Ericsson intervjuad i NSD, 10 februari 2026

– Det är klart att jag tycker det vore fantastiskt om man kunde få igång någon gruva i Grönland. Det skulle bidra till landets ekonomiska utveckling, men det är oerhört svårt, säger Magnus Ericsson i en intervju med Dagens Industri.

Ericsson är adjungerad professor i mineralekonomi vid Luleå tekniska universitet, grundare av gruvkonsultbolaget RMG consulting och har en diger meritlista inom branschen.

läs hela nyheten här

eller ladda ner här

Historiska rörelser i silver och guld – en mörkare vy för koppar

Anton Löf intervjuad i EFN Råvaror, 2 februari 2026

Silverpriset backade med som mest 30 procent på fredagen och inledde även veckan med nedgångar. Spekulationshandlaren Henrik Ekenberg prickade raset och berättar om signalerna inför den historiska rörelsen. Även guldpriset kom att röra sig kraftigt och mineralexperten Anton Löf diskuterar skillnader i drivkrafter mellan de två, samt om sin syn på efterfrågan och utbud inom koppar. Programledare Gabriel Mellqvist.

se hela intervjun här https://efn.se/play/historiska-rorelser-i-silver-och-guld-en-morkare-vy-for-koppar

Därför funkar inte gruvor på Grönland

Magnus Ericsson i Bergsmannen den 28 Januari 2026.

Kostnaderna för gruvbrytning på Grönland är extremt höga – inte ens exceptionella fyndigheter är lönsamma att bryta, enligt mineralekonomen och gruvexperten Magnus Ericsson, RMG Consulting. Han var engagerad i ett prospekteringsbolag på Grönland för snart 20 år. Bolaget var innehavare av en guldfyndighet med halter runt tio gånger högre än en genomsnittlig guldgruva och ändå kunde man inte räkna hem projektet. 

–  Grönland är ett jätteland med mycket dåliga kommunikationer och infrastruktur. I det här fallet skulle produkten skeppas ut en gång i kvartalet, men ett kvartal var det så mycket drivis i fjordmynningen att pråmen som skulle frakta ut malmen kom inte in - vilket snabbt fick bolagets kassa att sina, säger han till Dagens industri.  

Dessutom var man tvungna att flyga in gruvarbetare från Kanada för att det inte fanns tillräckligt bra arbetskraft lokalt och inte heller något dubbelbeskattningsavtal, vilket gjorde arbetskraften mycket dyr. Alla dessa problem kvarstår, enligt Magnus Ericsson. 

Läs hela nyheten på https://www.bergsmannen.se/nyheter/e/8426/darfor-funkar-inte-gruvor-pa-gronland/?utm_campaign=cmp_3389492&utm_source=getanewsletter&utm_medium=email

Sandvik och Epiroc leder den tekniska utvecklingen

Underjordsgruvor - en växande och hållbar industri

Olof Löf i Bergsmannen 6/25

Det finns omkring ett tusen aktiva underjordsgruvor globalt där det bryts metaller. Varje år produceras det cirka 1 350 miljoner ton malm underjord i dessa gruvor. Några av världens största underjordsgruvor är Chuquicamata och El Teniente i Chile, Impalas platinagruvor i Sydafrika, Cadia East i Australien, Oyu Tolgoi i Mongoliet, Kamoa-Kakula i Kongo DR samt svenska Malmberget och Kiruna.

Läs hela artikeln här: https://app.retriever-info.com/services/archive?canFetchDataOnDateSelectorChange=true&period=oneYear&searchString=olof%20l%C3%B6f