Trump får vänta 50 år om Ukraina ska betala med sällsynta jordartsmetaller

Priset är för lågt, gruvor saknas och startsträckan är mycket längre än Trumps mandatperiod, skriver professor i mineralekonomi.

Publicerat i Fokus

USA:s president har krävt sällsynta jordartsmetaller motsvarande 500 miljarder dollar från Ukraina i utbyte mot fortsatt amerikanskt stöd. Normalt har Trump ett extremt kort tidsperspektiv i sina utspel och förhandlingar, men i detta fall får han lov att vänta länge innan full betalning kan ske. Kanske så mycket som 50 år. Och då krävs först att Ukraina konkurrerar ut alla övriga producenter som finns på marknaden inklusive de kinesiska bolagen.

Man kan förstå hur idén uppstod. Ukraina är Europas största gruvland och producerade före kriget drygt 80 miljoner ton järnmalm, mer än dubbelt så mycket som svenska LKAB. När det kommer till de kritiska metallerna titan och mangan kommer Ukraina på femte respektive tionde plats som producentland. Man är alltså långt ifrån störst. Och efter krigsutbrottet har många gruvor tvingats dra ner på produktionen på grund av brist på el, svåra transporter och direkt ödeläggelse.

Det finns totalt 17 sällsynta jordartsmetaller och Kina dominerar världsmarknaden för dem alla. Världens totala sammanlagda produktion av dessa metaller uppgick 2022 till i runda tal 300 000 ton per år. Priset varierar naturligtvis kraftigt från metall till metall. 2011 införde Kina ett exportstopp och priserna rusade men föll kraftigt tillbaka när förbudet hävdes. Under senare år har de stigit igen, men genomsnittspriset de senaste 10-20 åren ligger ändå bara på 60 dollar per kilo.

Det motsvarar ungefär priset på hummer. De flesta förstår att det vore svårt att få lönsamhet i hummerfiske om det krävs att man anlägger gruvor och järnvägar innan man ens kan börja. Värdet av dagens totala produktion av alla de 17 sällsynta metallerna summerar till mindre än 20 miljarder dollar per år. Enligt uträkningar av mig och min kollega Olof Löf på RMG Consulting kommer det alltså att ta mellan 20 och 30 år för Ukraina att få ihop sällsynta jordartsmetaller till ett värde av 500 miljarder dollar.

Marknaden för de sällsynta jordartsmetallerna förväntas öka sjufalt fram till 2040 jämfört med 2020. Det kommer att krävas flera nya gruvor för att täcka efterfrågan. Hur detta kommer att påverka priserna är omöjligt att förutspå. Man skulle kunna tro att priserna skulle stiga enormt, men det finns tvärtom risk för både överproduktion och priskrig. Historiskt har detta ofta hänt i den cykliska gruvbranschen. Om priserna skulle sjunka kommer det ta ännu länge tid för Ukraina att återbetala.

Trump kanske tror att det finns gruvor i Ukraina som kan börja producera de sällsynta jordartsmetallerna direkt. Men i dagens krigsläge finns ingen produktion av sällsynta jordartsmetaller igång i Ukraina över huvudtaget. I genomsnitt tar det i Europa mellan 10–15 år att få alla tillstånd på plats. Det förutsätter också att tillräckligt rika fyndigheter redan är kända, vilket det faktiskt inte gör i Ukraina. Att bygga en gruva och få alla maskiner och utrustning på plats tar ytterligare minst 2-3 år. Det är därför inte orimligt att räkna med startsträcka på 20 år innan produktionen kan komma igång. Trump kommer med andra ord få vänta runt 50 år på att Ukraina kan ge honom sällsynta jordartsmetaller till ett värde av 500 miljarder dollar.

När Ukrainas infrastruktur och ekonomi ska byggas upp efter kriget kommer framför allt järnmalmen vara viktig, men självklart också de kritiska metallerna mangan och titan. Men några stora tillskott till Trumps budget de närmaste fyra åren lär det inte bli.    

Magnus Ericsson är professor i mineralekonomi vid Luleå Tekniska Universitet (LTU) och grundare av RMG Consulting. 

Läs hela krönikan här https://www.fokus.se/sticket/trump-far-vanta-50-ar-om-ukraina-ska-betala-med-sallsynta-jordartsmetaller/

”Ny mineralstrategi måste vara offensiv”

Magnus Ericsson med flera från IVA debatterar svensk mineralstrategi i SvD.

Sverige är ett av Europas ledande gruvländer och har därför en viktig roll att spela framöver. Vi uppmanar regeringen att vara offensiv i den kommande mineralstrategin, skriver ledamöter vid Kungl. Ingenjörs­vetenskaps­akademien.

Osäkra leverenskedjor hotar Sveriges och Europas försörjning av kritiska metaller och mineral. Det är allvarligt då dessa råvaror är oumbärliga för utvecklingen av ny teknik och fortsatt grön omställning, inklusive produktion av batterier för elbilar, solpaneler, vindkraftverk, utbyggnad av ledningsnätet och avancerad elektronik som smartphones och datorer.

Därför är det viktigt och angeläget att regeringen har flaggat för en ny mineralstrategi som ska ersätta den gällande från 2013. Det råder stor enighet om att Europa måste bli mer självförsörjande av kritiska metaller och mineral. Senast stoppade Kina all export av viktiga metaller för elektronikproduktion som germanium, gallium och antimon till USA. 

I maj 2024 trädde EU:s förordning för att säkra tillgången på kritiska råvaror (CRMA) i kraft. Denna sätter bindande mål för EU om att 10 procent ska brytas och 40 procent förädlas inom EU, samt att 25 procent av konsumtionen ska komma från inom EU återvunnet material och att inget enskilt land ska stå för mer än 65 procent av den totala importen.

För att adressera frågan om hur Sverige ska kunna bida till att uppnå dessa mål och hur politik, näringsliv och akademi kan växelverka för ökad försörjnings­trygghet har Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) under drygt två år drivit projektet ”Vägval för metaller och mineral”. Projektet har haft brett deltagande från näringsliv, civilsamhälle och akademi med över 80 nationella och internationella experter.

Sverige är ett av Europas ledande gruvländer och har därför en viktig roll att spela för att bidra till Europas försörjning av kritiska metaller och mineral, samtidigt som det ger svenska företag stora möjligheter att utvecklas och skapa ekonomiska värden för landet. Det svenska gruvkluster består av högeffektiva gruvbolag med låga klimatavtryck, världsledande gruvutrustningsleverantörer och unik spetsforskning.

Det kräver dock att regeringen stöttar en offensiv roll för det svenska gruvklustret såväl i Europa som globalt. En sådan satsning kommer att möjliggöra en fortsatt hållbar och konkurrenskraftig utveckling av existerande industri och ge upphov till nya företag och arbetstillfällen.

IVA föreslår att regeringen verkar för att: 

  • Sverige bör ta en ledande roll i Europas försörjning av metaller och mineral, gärna tillsammans med Finland. 

  • Ge tydligare riktlinjer för hur nationella prioriteringar ska tillämpas i miljöprövningar och kommunernas beslut om markanvändning, samt öka den ekonomiska ersättningen till kommuner som påverkas av utvinning av metaller och mineral. 

  • Förenkla för återanvändning och materialåtervinning, bland annat genom att skapa jämlika spelregler och korrekt prissättning för ökad cirkularitet. 

  • EU:s tilltänkta tillsynsmyndighet för kritiska råvaror placeras i Sverige och att Sverige matchar detta med ett svenskt kunskapscentrum som rymmer gruvindustri och återvinningsindustri. 

  • Ett svenskt råvarucentrum bildas som bidrar till finansiering av prospektering, det vill säga de tidiga delar av gruvutvecklingsprocessen som bygger på forskning och som borde hanteras som innovation och på samma sätt som andra industrier har tillgång till innovationsstöd. 

  • Finansiera nödvändig forskning och utred hur de sociala, ekonomiska och tekniska utmaningar som en ökad självförsörjning leder till kan mötas.

Processen att få tillstånd för prospektering och gruvutveckling i Sverige, är lång och oförutsägbar och detta bottnar ofta i konflikter om markanvändning. 

De berör centrala nationella intressen inom och mellan generationer, länder och regioner. Dessa frågor måste hanteras politiskt med respekt och ödmjukhet för de som påverkas, inte minst gentemot Sveriges urfolk, samerna, men också med en beslutsamhet att hitta lösningar i en takt som motsvarar frågornas angelägenhet.

En ökad avsättning till naturreservat och EU:s kommande direktiv om återställning av ekosystem innebär att mark tillgänglig för utvinning av metaller och mineral kommer att minska. Svenska glesbygdskommuner, vars näringar typiskt bygger på naturresurser, har redan påtalat problemet. IVA föreslår därför att lokalsamhället ska få kompensation när det till exempel öppnas en gruva, eller annan verksamhet som innebär stora lokala ingrepp. Erfarenheter från andra länder visar att detta leder till betydligt större acceptans och bättre möjligheter att stödja utvecklingen lokalt. 

IVA menar att det svenska gruvklustret både vill och kan bidra till ekonomisk och hållbar utveckling i Sverige och ett minskat beroende av osäkra försörjningskedjor både för Europa och världen, men det förutsätter en bred och genomtänkt satsning. Vi uppmanar därför regeringen att vara offensiv i den kommande mineralstrategin.

Sylvia Schwaag Serger
vd Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
Elisabeth Nilsson
ledamot av IVA:s avdelning Bergs- och materialteknik, styrgruppsordförande i projektet ”Vägval för metaller och mineral”
Mikael Dahlgren
ledamot av IVA:s avdelning Elektroteknik
Magnus Ericsson
ledamot av IVA:s avdelning Bergs- och materialteknik
Gert Nilson
ledamot av IVA:s avdelning Bergs- och materialteknik
Per Storm
ledamot av IVA:s avdelning Bergs- och materialteknik

Läs hela debattartikeln här: https://www.svd.se/a/63KOLz/ny-mineralstrategi-maste-vara-offensiv

För dyrt att utvinna kritiska metaller på Grönland

Inte ens guld är lönsamt att bryta på ön, skriver Magnus Ericsson, professor i mineralekonomi.

Publicerat i Fokus

Första gången jag flög till Grönland var på 1990-talet. Jag arbetade som rådgivare till det grönländska Hjemmestyret i mineralpolitiska frågor då, men vid detta första besök på plats kom jag varken fram eller tillbaka. Planet kunde inte landa i huvudstaden Nuuk utan vände tillbaka till den stora flygplatsen i Kangerlussuaq som ligger helt isolerat utan väg. Väl där kunde mitt flyg tillbaka till Köpenhamn inte landa.  Jag blev kvar på flygplatsen i 4-5 dagar. Helt bortkastad var dock inte denna tid. Man kunde göra utflykter till inlandsisen och skåda vilda myskoxar.

Utlandets försök att bryta metaller på Grönland är lång. “Boliden flyger blymalm från Grönland” löd rubriken i en fantasifull Expressenartikel den 10 oktober 1953. Några flygtransporter med malm blev det naturligtvis inte, men en liten blygruva kallad Mestersvig öppnades på Grönlands östkust. Gruvan lades ner 1963 när malmen brutits ut. Boliden vädrade dock morgonluft och satsningarna fortsatte in på 1970-talet. Men sedan rann det hela ut i sanden. Det var inte ekonomiskt lönsamt för bolaget att fortsätta.

Trump är inte den förste och alldeles säkert inte den siste som knyter stora förhoppningar till Grönlands mineralfyndigheter. Men hållbar mineralutvinning i Grönland är förknippad med mycket stora svårigheter, som Mestersvig och många andra misslyckade projekt under den senaste 50 åren visar.

Svårigheterna bottnar i tre orsaker. Grönland är en till ytan jättestor, isolerad ö i Arktis. Landet har få invånare, knappt 60 000. All infrastruktur, från kommunikationer till utbildning och hälsovård, är kostsam och besvärlig att vidmakthålla.  

I början av 2000-talet skulle en guldgruva dras igång av det av den grönländska staten delägda bolaget NunaMinerals. Guldhalterna i gruvan var sensationellt höga.  Upp till 10 gånger högre än i en genomsnittlig gruva på andra håll i världen. Gruvan låg på västkusten i södra delen av landet. Men trots det på papperet mycket goda utgångsläget gick det inte att driva gruvan med vinst. När drivisen låg på kunde inga fartyg komma in i fjorden och transportera ut malmen.  Bolagets kassa tömdes snabbt eftersom nästa fartyg inte kunde komma förrän tre månader senare. Alla gruvarbetarna flögs in från Kanada. Det fanns ingen lokal arbetskraft med nödvändig kunskap och erfarenhet. Produktionskostnaderna blev helt enkelt för höga.

Det rapporteras regelbundet om stora mineralfyndigheter på Grönland. Men sanningen är att idag är ingen gruva igång där, trots alla braskande rubriker. Den enda riktigt lönsamma gruva som funnits var kryolitgruvan vid Ivittuut på sydvästkusten. Kryolit krävs för att kunna producera aluminium. Fyndigheten är verkligen geologiskt unik. Under andra världskriget tog USA kontrollen över ön för att kunna garantera fortsatt aluminiumproduktion till de allierades bombflygplan. Men sedan 1950-talet framställs kryolit syntetiskt och gruvan stängdes slutligen på 1980-talet.

Idag är det ”kritiska” metaller som frågan gäller. EU-kommissionen har listat 34 metaller och mineraler som ”kritiska” för EU:s ekonomiska och samhälleliga funktion.  Kobolt, litium, mangan och sällsynta jordartsmetaller är exempel, de krävs för omställningen till en fossilfri värld. Tidigare, under 1900-talet, kallades sådana metaller istället för ”strategiska”.

Men det är inget nytt i detta. Det har gjorts listor över metaller som är nödvändiga för svensk industri ända sedan 1917. Visst har Grönland fyndigheter av vissa av dessa metaller. Men hittills har ingen lyckats utvinna dem med lönsamhet. Även kinesiska bolag har försökt med gruvverksamhet på Grönland. Utan framgång.

Magnus Ericsson är professor i mineralekonomi vid Luleå Tekniska Universitet (LTU) och grundare av Raw Materials Group.

Läs hela krönikan här https://www.fokus.se/sticket/magnus-ericsson-for-dyrt-att-utvinna-kritiska-metaller-pa-gronland/

13th Nordic Exploration Award 2024 presented to Ivar Sund Fossum

  • for his lasting contribution to Norwegian mining in bringing the Engebø rutile (titanium) and garnet deposit into production. Projects, such as Engebø, are important show cases for the future development of mining projects in the entire Nordic region.

  • Ivar Fossum is an important mover in the Norwegian mineral industry, and his deep knowledge and professionalism is a beacon to be followed.

The Award was presented to Ivar Fossum during the Autumn Summit organised by Svemin (The Swedish Association for Mines, Mineral and Metal Producers) held in Stockholm on November 19th.

The Nordic Exploration Award is presented to recognise and honour outstanding achievement, accomplishment and service to the Nordic exploration industry. It was set up in 2006 by Magnus Ericsson of the Raw Materials Group now RMG Consulting. The Award is particularly intended to stimulate the interest and confidence of the general public in the exploration sector and to increase the general awareness of the importance of mineral exploration.  Award winners are selected by an independent Award Committee with international members following a nomination procedure. Individuals, companies or groups of individuals of any nationality are eligible for nominations to the Award Committee.

 

The Award Committee consists of the following members:

Danel Larsson /Sweden), Timo Lindberg (Finland), Henrik Stendal (Denmark/Greenland), Jan Sverre Sandstad (Norway).

 

Ivar Sund Fossum has served as CEO for Nordic Mining ASA since the company was founded in 2006. He has previously held various positions in Hydro, within the oil and gas and the fertilizer industry. Ivar also served as General Manager of Norsk Hydro East Africa Ltd, and currently serves on the board of the Norwegian mining association, Norsk Bergindustri. Ivar holds a Master of Science in Mechanical Engineering from the University of Science and Technology (NTNU) in Trondheim, Norway.

Ivar is best known for his engagement and leadership in the development of the Engebø rutile and garnet deposit on the west coast of Norway. The project is novel in terms of exploiting rutile from a hard rock resource. Nordic Mining acquired the Engebø project from ConocoPhillips in 2006, and for 18 years Ivar has been in charge of bringing the project into production. Construction is on-going and production will commence before the end of 2024. The Engebø mine is the first new operating metal mine in Norway for 35 years, and the production will increase the significance of Norway as a substantial global supplier of titanium minerals. Numerous have been the challenges and impact assessments on the way, but Ivar has shown an admirable stamina and belief in the project. Vital achievements include making garnet a saleable product, and considerably reducing the volume of waste rock. 

For further details please contact Magnus Ericsson +46-70-558 0065 or magnus@gladtjarnen.se 

Download press release here

Anton intervjuad i SVT Norrbotten

Därför tror experten att 20 år långa prisfesten på järnmalm är över

Utvecklingen i Kina har under 20 år drivit järnmalmspriserna till helt oanade nivåer. Men nu är prisfesten slut, spår Felix Lindberg, entreprenör i skrotbranschen.

Räddningen för svenska gruvor kan vara att leverera malm till den så kallade gröna omställningen.

läs hela nyheten på SVT norrbotten https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/han-spar-att-den-20-ar-langa-prisfesten-pa-jarnmalm-ar-slut

Anton in Jakarta facilitating workshop on the development of ASEAN Minerals Development Vision

The workshop held in the ASEAN Secretariats headquarters in in Jakarta, Indonesia on the 6-8 November was a continuation of RMG Consultings work facilitating the ASEAN discussion on a new sustainable mining policy. The three day workshop gathering officials from all ASEAN member states dealt mainly with stakeholder engagement and capacity building as well as discussing the draft version of the ASEAN Minerals Development Vision.

SE-1 Workshop ASEAN Secretariat, Photo ASEAN Secretariat.


Anton on Swedish radio discussing everything copper: market, prices and future demand .

Kopparpriset visar vägen för konjunkturen - vilka växlar kan man dra på den senaste uppgången

Koppar brukar sägas är en slags indikator på var konjunkturen är på väg. Koppar ligger tidigt i konjunkturcykeln och används i det mesta, som till exempel i bilar och hus. De senaste dagarna har priset på koppar sakta stigit. Vad betyder det?

https://sverigesradio.se/avsnitt/kopparpriset-visar-vagen-for-konjunkturen-vilka-vaxlar-kan-man-dra-pa-den-senaste-uppgangen--2

Anton interviewed on Swedish radio about iron ore prices

Billig järnmalm pressar till varsel - därför är priset så lågt

  • Priset på järnmalm är, enligt Kaunis Iron, en av orsakerna till att gruvbolaget måste lägga nya varsel.

  • När prisnedgångar håller i sig måste gruvbolagen till slut skära i sina kostnader.

  • Anton Löf är metallanalytiker och säger att det finns en särskild faktor som driver ner priset just nu.

https://sverigesradio.se/artikel/billig-jarnmalm-pressar-till-varsel-darfor-ar-den-sa-billig-nu

Locus of control over global mine production

RMG Consulting publish new research in Mineral Economics.

It is a well-known fact that mine production has shifted from the industrialised countries of Europe, North America and Japan to emerging economies in Latin America, Africa and Asia and to Australia since the mid-20th century. The lack of self-sufficiency or high import dependence, in particular of the so-called critical metals, has become an issue of great political concern in these industrialised countries over the past 15 years. This study of six metals, cobalt, copper, iron ore, lithium, manganese and rare earths, contrasts this picture of geographical location of production with an analysis of where the control over mine production around the world is based, which we call the locus of control.

https://link.springer.com/article/10.1007/s13563-024-00454-x?utm_source=rct_congratemailt&utm_medium=email&utm_campaign=oa_20240814&utm_content=10.1007/s13563-024-00454-x#Abs1

Climate Urgency and the Nordic Response

Magnus Ericsson presented at the Climate Urgency and the Nordic Response conference in Stockholm June 12. A high level full day conference arranged by the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA) and Chalmers University of Technology. The conference offer different perspectives – global, European and regional – on the Swedish/Nordic region, which is taking the lead in the clean industrial transition.

Photo: Erik Cronberg, IVA.

Metal demand 2050 - steel, copper, nickel.

On January 30, 2024 Anton Löf presented at the Future mine & mineral 2024 conference in Stockholm, Sweden.

Metals are fundamental building blocks of societies and cultures. Metals such as iron and copper have played central roles in the social and economic development of societies historically. In 2022 the global average GDP per capita was USD 12 688, the United States GDP per capita for the same year was USD 76 330. In the same year the Sub-Saharan African GDP per capita was USD 1 701. There are millions of people waiting to see their societies develop.

Despite the fact that societal development has been the primary reason for metals demand all through history the current global discussion is focusing on demand in relation to the green transition. In a yet to be published World Bank study by RMG Consulting, demand for Steel, copper, and nickel in 2050 is analysed from a point of view of societal building.

The result, demand is most probably outperforming most current forecasts.

·      Total demand for metals in 2050, according to the model, will reach:

o   3 772 Mt for steel,

o   54 377 kt for copper, and

o   5 649 kt for nickel.

·      This represents annual growth rates of 2.3 % for steel, 2.7 % for copper, and 2.7 % for nickel.

·      These yearly growth rates can be compared to growth rates for the previous 30-year period 1990-2020: steel 3.3 %, copper 2.9 %, and nickel 4.0 %.

·      Modelled growth rates are thus lower than those which the industry managed during the previous 30-year period.

·      In all modelled scenarios the peak in metal demand comes beyond 2050.

·      Comparing modelled demand in 2050 with previous forecasts by the IEA, modelled demand is:

o   Steel – IEA growth 0%, modelled growth 92%,

o   Copper – IEA growth 59%, modelled growth 118%,

o   Nickel – IEA growth 150%, modelled growth 117%.

·      However, demand for nickel, and to a lesser degree copper, may be underestimated in the model because new technologies connected to the green transition, for example battery technologies, may not be fully accounted for.

·      The demand projections of this paper could thus be seen as a floor on top of which demand from new energy sectors should be added.

·      Thus, it seems likely that total demand of steel, copper, and nickel has been underestimated in previous studies.

 

 See the presentation here

Rapport: Utmaningar för att möta ökade behov av metaller och mineral

Denna första av fyra delrapporter inom IVA-projektet Vägval för metaller och mineral sammanfattas i en rad observationer kring förutsättningar och utmaningar, samt åtgärder som krävs för att säkerställa tillgången till metaller och mineral för att klara omställningen till ett fossilfritt samhälle. En slutsats är att efterfrågan på metaller och mineral kommer att öka kraftigt, och att Sverige och det svenska gruvklustret spelar en viktig roll för att tillgodose behoven.

“Att säkra tillgången på kritiska metaller och mineral är inte bara en ekonomisk eller teknisk fråga, det är en strategisk nödvändighet för att vi ska forma en hållbar och säker framtid.”

Magnus Ericsson, IVA-ledamot och ordförande för arbetsgruppen

Läs hela rapporten här: https://www.iva.se/publicerat/rapport-utmaningar-for-att-mota-okade-behov-av-metaller-och-mineral/

Ny rapport: Sverige kan bli ledande gruvland för grön omställning

Sverige kan bli ledande när EU ska bli mer självförsörjande på metaller för den gröna omställningen, enligt en expertrapport från IVA. 

– Men det måste ske marknadsmässigt. Ett avtal med ett land som Namibia kan vara bättre än att öppna en gruva i Sverige, säger råvaruexperten Magnus Ericsson. 

Magnus Ericsson intervjuas i DN

läs nyheten på DN eller ladda ner den här

Can we trust the Fraser Institute’s Annual Survey of Mining Companies?

Magnus Ericsson (Luleå University of Technology and RMG Consulting) and Patrik Söderholm (Luleå University of Technology) writes in Bergsmannen about the Fraser Institute’s annual survey arguing that it’s results are flawed and questionable.

The two authors argue that there is a need for objective assessments on the attractiveness of new investments which could be effectively used for policy improvements and investment decisions.

read more here: https://e-tidning.bergsmannen.se/p/bergsmannen/2023-12-15/a/can-we-trust-the-fraser-institute-s-annual-survey-of-mining-companies/5961/1158433/45052551

Brisbane värd för World Mining Congress

Text: Magnus Ericsson, RMG Consulting i Bergsmannen #6 2023

Den 26e juni 2023 höll Australiens federala minister för naturresurser Madeleine King inledningsanförandet vid ett symposium om Mineral policy & Governance for the New Economy. Hon utvecklade sin syn på Australiens starka gruvsektor och sin tro på dess möjligheter i den gröna transformationen:

“As well as sustaining Australia’s national prosperity, our resources are also vital to global security and economic development.”

läs hela artikeln här: sid 1, sid 2

12th Nordic Exploration Award

Professor Vesa Nykänen - A Pioneer in Geoinformatics and Mineral Exploration

 

2023 the 12th Nordic Exploration Award honors Dr Vesa Nykänen.

Professor Vesa Nykänen stands at the intersection of geoinformatics and mineral exploration. He has been spearheading innovative approaches in mineral exploration through the lens of Geographic Information Systems (GIS), fuzzy logic and Artificial Intelligence (AI) applications in geosciences.

His works and research have led to the development of spatial data analysis as a tool for the mineral prospectivity of Finland, which the exploration and mining industry has widely used to revolutionise exploration technologies, making them faster, more cost-effective, environmentally safer, and more socially accepted.

Vesa Nykänen emphasises the role of AI in algorithm-driven methods to analyse vast data sets, especially when dealing with complex mineral exploration data. According to Vesa, the machine learning subset of AI not only makes mineral prospectivity mapping more cost-effective but also brings to light unforeseen correlations that might elude human analysis. The ultimate goal is to develop sophisticated decision-making models for mineral exploration with a specific focus on sustainability. The models identify several permissive and high-potential areas by defining the best target areas inside a large exploration area.

Vesa Nykänen continues to push the boundaries of geoinformatics, blending digital measurement, AI, and 3D modelling to develop the understanding the mineral prospectivity of the Fennoscandian Shield for the benefit of the northern regions and its people.

Vesa Nykänen graduated and obtained his Ph.D. at the University of Oulu in 2008. He has been at the Geological Survey of Finland (GTK) since 1998. He is currently a Research Professor of geoinformatics, specialising in spatial data analysis and geological modelling with emphasis on mineral exploration. During his career at GTK, he has worked as Chief Scientist, Chief Geologist and Division Manager. As a Research Professor, he focuses on further utilisation of GIS in geoscience applications. His project portfolio includes both national and European-level project funding. He is also an Adjunct Professor at the University of Helsinki.

The Nordic Exploration Award was founded by Magnus Ericsson in 2006 and honours outstanding achievement, accomplishment and service to the Nordic exploration community.

Award committee:   Daniel Larsson   Timo Lindborg   Jan Sverre Sandstad    Henrik Stendal

 

For further information, contact Magnus Ericsson  +46 70 558 0065

Kritiska råvaror ur ett svensk perspektiv – självförsörjning eller internationell strategi

Tillgång till råmaterial är en förutsättning och grundpelare för all industriell verksamhet. Den svenska tillverkningsindustrin måste ha säker tillgång på relevanta råvaror i ett kontinuerligt flöde till ett konkurrenskraftigt pris för att kunna fortsätta sin verksamhet på lång sikt.

Olof Löf, Anton Löf och Magnus Ericsson från RMG Consulting diskuterar kritikalitet i Bergsmannen #6 2023. Artikeln bygger på en rapport RMG Consulting skrivit åt Vinnova.

Läs mer här: https://e-tidning.bergsmannen.se/p/bergsmannen/2023-11-17/a/kritiska-ravaror-ur-ett-svensk-perspektiv-sjalvforsorjning-eller-internationell-strategi/5961/1127047/44380803