”LKAB blir mer som ett vanligt bolag”

Det har varit ett svagt år för råvaror. Vad detta beror på och hur det påverkar börsen och världsekonomin kommenterar Anton Löf på RMG Consulting i Börslunch råvaruspecial.

Koppar, nickel, zink, järnmalm och guld analyseras. LKAB, Boliden och Kaunis Iron likaså.

See the interview with Anton Löf in the Swedish TV channel EFN.

https://www.efn.se/ravaror-energi/borslunch-31-okt-2018/

Mines : Barrick s’africanise avec Randgold

Premier producteur mondial d’or, le canadien veut s’allier avec le groupe de Mark Bristow pour se renforcer sur le continent et améliorer son efficacité opérationnelle.

L’affaire a été préparée dans le plus grand secret. Le 24 septembre, le géant canadien Barrick – numéro un mondial de l’or en 2017 – a annoncé des négociations en vue d’une fusion avec l’« africain » Randgold – premier producteur d’Afrique francophone et deuxième sur le continent. Le nouvel ensemble serait valorisé à hauteur de 18 milliards de dollars, dont les deux tiers apportés par Barrick.

Contacté par Jeune Afrique, un avocat impliqué dans le dossier évoque des discussions entamées voilà deux ans mais devenues sérieuses au cours des trois derniers mois. « Cette opération donne un double signal, estime Christian Mion, associé d’EY chargé du secteur minier.

D’abord, les opérations de consolidation de ce genre vont se multiplier, car certains groupes ont besoin de se restructurer quand d’autres ont de l’argent. Mais, surtout, l’Afrique revient au cœur des préoccupations des groupes extractifs, et plus particulièrement dans l’or. »

En 2017, les deux géants ont produit plus de 6,6 millions d’onces

Sur le continent, tous les acteurs du secteur connaissent – et souvent envient – Randgold, fondé en 1995 et qui a produit l’an dernier 1,315 million d’onces d’or. Cette réussite est avant tout celle de son fondateur, le bouillonnant Sud-Africain Mark Bristow, ingénieur géologue, qui dès l’origine a misé sur l’Afrique de l’Ouest, d’abord au Mali puis en Côte d’Ivoire. Présente également en RD Congo et au Sénégal, la compagnie reste à l’affût de nouveaux permis d’exploration.

LE GROUPE N’A PAS SON PAREIL POUR TRANSFORMER UN GISEMENT EN MINE

« Randgold achète des gisements à un stade d’exploration avancé, quand il est sûr du niveau des réserves, ce qui limite les risques de déconvenues. Mais c’est lui qui installe l’outil extractif et industriel. Le groupe n’a pas son pareil pour transformer un gisement en mine, c’est là qu’il crée le plus de valeur, et il n’a pas peur de le faire dans des pays dont le contexte est réputé délicat », fait observer l’analyste Magnus Ericsson.

L’histoire africaine de Barrick est, elle, plus compliquée. Piloté depuis 2014 par l’Américain John Thornton, ex-banquier de Goldman Sachs, le groupe canadien tire 75 % de sa production (5,3 millions d’onces en 2017) du continent américain. Et ses aventures sur le continent – modestes par rapport au reste de ses activités – sont à ce jour mal embarquées. À travers sa filiale Acacia, dont il détient 64 %, il est implanté en Tanzanie. Engagé depuis deux ans dans un bras de fer avec Dar es-Salaam, qui bloque une partie de ses exportations et lui a infligé pas moins de 190 milliards de dollars (159 milliards d’euros) de redressement fiscal, la production de sa mine (environ 400 000 onces) a fondu presque de moitié.

Appliquer le modèle Randgold à Barrick

Cette dispute tire son origine des nombreuses promesses non tenues de Barrick – initialement titulaire des mines –, concernant notamment les bénéfices sociaux accordés aux Tanzaniens ou encore sa participation à des projets énergétiques et à la montée en puissance de l’industrie locale de transformation du minerai. La création d’Acacia Mining, sous la forme d’un spin-off, traduisait l’intention de la direction générale de Barrick de sortir du continent, en tentant de trouver d’autres partenaires prêts à prendre le relais. Sans succès jusqu’à présent.

>>> À lire – Mines : Randgold à l’affût de gisements à prix cassés

En dehors de la Tanzanie, la seule autre activité africaine du géant de Toronto est sa mine zambienne de Lumwana – 128 000 tonnes de cuivre extraites en 2017 –, dans une filière cuprifère qui n’est clairement pas la priorité du géant canadien, plus que jamais porté sur l’or.

Si la fusion, promue par les deux conseils d’administration, est approuvée par les actionnaires des deux groupes, et par les autorités réglementaires américaine et canadienne, les mines de Randgold continueront à être exploitées selon leur modèle actuel, tout comme sera poursuivi le projet de Massawa, au Sénégal. « Il s’agit d’appliquer le modèle Randgold à Barrick, pas l’inverse », a précisé Mark Bristow.

Ce mariage pourrait débloquer la situation d’Acacia en Tanzanie

Analysant sa propre réussite, le Sud-Africain avait livré début 2018 quelques clés d’explication lors d’un entretien donné à JA. « Nous n’avons pas investi dans des mines qui ont perdu de l’argent ; et nous n’avons jamais cessé d’explorer le sous-sol africain, ni de regarder les occasions d’acquisition de gisement », faisait-il valoir.

Une critique, en creux, de ce qu’ont fait des géants… comme Barrick, connu pour ses investissements tous azimuts et guère inspirés ces dernières années. L’encadrement très africain de Randgold – avec nombre de dirigeants maliens, congolais, ghanéens et sud-africains – devrait même être en mesure de piloter la totalité des activités Afrique du nouvel ensemble.

MAIS TOUS LES OBSERVATEURS NE SONT PAS AUSSI ENTHOUSIASTES

Concernant la Tanzanie, l’arrivée de Randgold pourrait permettre de débloquer la situation. « Mark Bristow et ses équipes ont l’habitude des situations politiques tendues et, surtout, ont de bien meilleures pratiques que Barrick en matière de responsabilité sociale et environnementale. Cela pourrait adoucir les autorités tanzaniennes et débloquer la situation s’ils reprennent les rênes du projet », confie l’avocat interrogé par JA.

>>> À lire – Randgold redresse la barre en fin d’année

Mais tous les observateurs ne sont pas aussi enthousiastes, estimant ce rapprochement peu favorable à Barrick. « Ce que Mark Bristow a réussi avec brio sur le continent, avec une équipe de direction réduite, en mettant les mains dans le cambouis, n’est pas transposable au sein d’un groupe gigantesque. Et l’Amérique latine n’est pas l’Afrique. Pour y réussir, Bristow devra être plus diplomate que ces derniers mois au cours desquels il s’est durement heurté aux autorités, notamment en RD Congo, sur l’évolution du code minier », fait valoir une source qui connaît très bien les deux compagnies.

L’or reste une valeur refuge

S’échangeant autour de 1 200 dollars l’once fin septembre 2018 – un cours en baisse de 8,42 % depuis le début de l’année –, l’or a connu des jours meilleurs, en 2017, mais aussi bien pires, entre 2014 et 2016. La reprise des tensions commerciales mondiales, notamment entre la Chine et les États-Unis, laisse les analystes plus optimistes sur ses perspectives en 2019.

« Le prix de l’or va continuer à être davantage influencé par la spéculation et par son statut de valeur refuge que par le jeu de l’offre et de la demande, estime Anton Löf, spécialiste du marché. Nous prévoyons une hausse modérée des cours, car les investisseurs chinois et indiens devraient continuer de parier sur le minerai précieux – et ce, même si la production progresse légèrement (+ 2.2 % au premier semestre). »

Jeune Afrique

03 octobre 2018 à 11h13 | Par Christophe Le Bec

read more

Extractive Industries The Management of Resources as a Driver of Sustainable Development

Magnus Ericsson, Olof Löf & Anton Löf from RMG Consulting has contributed to a new book published by UNU-WIDER and Oxford University Press, edited by Tony Adison and Alan R. Roe

Extractive Industries: The Management of Resources as a Driver of Sustainable Development

New initiatives recognize that resource wealth can provide a means, when properly used, for poorer nations to decisively break with poverty by diversifying economies and funding development spending. Extractive Industries: The Management of Resources as a Driver of Sustainable Development explores the challenges and opportunities facing developing countries in using oil, gas, and mining to achieve inclusive change. 

While resource wealth can yield prosperity it can also, when mismanaged, cause acute social inequality, deep poverty, environmental damage, and political instability. There is a new determination to improve the benefits of extractive industries to their host countries, and to strengthen the sector's governance. Extractive Industries provides a comprehensive contribution to what must be done in this sector to deliver development, protect often fragile environments from damage, enhance the rights of affected communities, and support climate change action. It brings together international experts to offer ideas and recommendations in the main policy areas. With a breadth of collective insight and experience, it argues that more attention must be given to the development role of extractive industries, and looks to the future to explain how action on climate change will profoundly shape the sector's prospects.

Chapter 3. Mining's contribution to low- and middle-income economies 
Magnus Ericsson and Olof Löf 

Chapter 25. Downstream activities: The possibilities and the realities 
Olle Östensson and Anton Löf 

Read more here

Prisfall på metaller – handelskrig påverkar

Minskad tillväxt i Kina och handelskrig som kan trappas upp mellan USA och EU samt Kina. Det pekas ut som orsaker till en skakig råvarumarknad. Flera metallpriser har fallit den senaste månaden. 

Av Anders Johansson

Svenska Dagbladet, 18 Juli 2018

– Osäkerhet är det värsta som finns, säger Martin Jansson, råvaruanalytiker på Handelsbanken. 

Priset på koppar, "Dr. Koppar", som historiskt brukar följa och förutspå konjunkturläget i världen har gått ned 14,26 procent i värde den senaste månaden. Även priserna på aluminium och zink har fallit med 9,42 respektive 20,26 procent.

Prisfallet sammanfaller med hårdare tongångar mellan USA och Kina samt EU. På tolv månader har dock priset på koppar stigit med 6,21 procent. Den senaste nedgången har flera orsaker men enligt Anton Löf, råvaruanalytiker på RMG Consulting, är det för tidigt att dra för stora slutsatser om orsakerna.

– Kinas tillväxt har saktat in något och de är storkonsumenter av alla metaller så det har gett stor effekt. Att bara peka på de nya tullarna och handelskriget är att ta i, men om det fortsätter så kan det ge effekt på priserna, säger Löf.

Osäkerheten sänker priserna mer än effekten av tullarna.

Senaste månadens prisfall på råvaror beror helt och hållet på handelskriget enligt Martin Jansson.

– Det är en indikator på lägre tillväxt framöver, man prissätter tillväxten. Tullarna gör att det blir friktion i hela det globala handelssystemet. Tullarna blir som en extra skatt som läggs på konsumenterna, säger han.

Prisfallet beror inte direkt på de nyligen införda tullarna och handelskrigets ekonomiska effekter enligt Jansson. Marknaden är osäker på vad följderna av Trumps politik blir och det är det som får prissättningen att sjunka.

– Osäkerheten sänker priserna mer än effekten av tullarna. Osäkerhet är det värsta som finns på de finansiella marknaderna, säger Jansson.

Osäkerhet på finansmarknaden brukar också leda till att många investerare söker sig till guld och silver. Men det är inte givet att guldpriset kommer att gå upp. Priset på guld sätts i dollar så det är hårt knutet till valutan och hur amerikanska centralbanken sätter räntan.

– De planerar att höja räntan, samtidigt ökar dollarns värde och det sammantaget pressar ner guldpriset. Det väger tyngre än osäkerhet på marknaden som skulle tala för att guldpriset höjs, menar Anton Löf.

Råvarumarknadens rörelser kan få effekt på börsen. Många av bolagen på Stockholmsbörsen är beroende av råvaror.

– Handelskriget kan skapa strategiska utmaningar för bolagen som är svåra att hantera. Ska man flytta produktion till USA för att undslippa tullar eller hur ska man göra tänker nog många, säger Jansson.

Risken för SSAB är att det blir prispress på stålet i Europa istället.

Några av de svenska bolag som mer specifikt kan påverkas av osäkerheten på råvarumarknaden är gruvbolagen Boliden och Lundin Mining men även stålbolaget SSAB som däremot kan gynnas av Trumps tullar.

– SSAB producerar stål i USA vilket de dra nytta av, då de kan sälja sitt stål för ett högre pris där, tullarna kommer hålla konkurrenterna borta. Risken för SSAB är att det blir prispress på stålet i Europa istället, förklarar Jansson

Den 20:e juli lämnar Boliden och SSAB sina delårsrapporter, Lundin Mining rapporterar den 25:e juli och den 10:e augusti rapporterar även LKAB. Det återstår att se hur bolagen påverkas av prisfallet.

https://www.svd.se/oroande-prisfall-pa-metaller--handelskrig-paverkar

Metaller mot nya höjder

Article by Anton Löf in Bergsmannen.

I sin senaste rapport förutspår internationella valutafonden (IMF) en global tillväxt på 3.9 procent både för 2018 och 2019. Det är den högsta tillväxten på länge. Men det finns risker på nedsidan och IMF pekar bland annat på oron kring handelshinder och protektionism. Samtidigt förutspår fonden en 13-procentig ökning av sitt metallprisindex under 2018 och hänvisar till omställningen till grön teknik som en av orsakerna. Den innebär att inte bara litium, grafit och sällsynta jordartsmetaller kommer krävas, utan även koppar och zink, men kanske framför allt stål och järnmalm.

Läs mer

EFN Råvaror: ”Sverige behöver fler gruvor”

TV interview with Anton Löf.

Om Sverige ska behålla sin status som gruvnation måste vi öppna fler gruvor. Det menar Anton Löf, råvaruanalytiker på RMG Consulting.

Sverige har ett rykte av att vara en gruvnation. Men om man tittar på antalet aktiva gruvor så stämmer det inte så bra. Därför behöver vi fler gruvor, och för att lyckas med detta krävs det inte högre råvarupriser menar Anton Löf. Däremot krävs det en tydligare gruvpolitik.

I programmet diskuteras även utvecklingen för aluminium, koppar, järnmalm och guld, samt bolagen Boliden, Atlas Copco, Epiroc och Sandvik.

https://www.efn.se/bors-finans/efn-ravaror-25-apr-2018/

SR P4 Västernorrland: USAs sanktioner kan slå hårt mot Kubal i Sundsvall

Radio interview with Anton Löf.

Kubal i Sundsvall drabbas av USA:s sanktioner mot Ryssland där Kubals ryska ägare ingår. Från den 17 april kommer inte råvarubörsen i London handla med aluminium från företaget.

Kubal har med anledning av detta stoppat alla leveranser tills vidare, enligt både Sundsvalls tidning och SVT nyheter Västernorrland.

– Kubals vd har ju sagt att det går i dagar och veckor, men det är ju inte månader och år, säger mineralanalytikern Anton Löf vid på RMG consulting.

– Förr eller senare så måste man dra en gräns, det lönar sig inte längre om man inte kan sälja. Det stora problemet här är ju att det är relationerna mellan USA och Ryssland som måste tinas upp, det är inte så mycket Kubal kan göra åt det, säger Anton Löf.

Det finns alternativ, men ingen enkel lösning, enligt Anton Löf. Att sälja direkt till företag och inte passera råvarubörsen skulle vara ett alternativ, men då kommer även det företagets produkter att omfattas av sanktionerna. Kina är en annan möjlig marknad, men svår att konkurrera på prismässigt av flera skäl, där man dessutom får långa och kostsamma transporter.

Finns det skäl att vara orolig för arbetstillfällen i Sundsvall?

– Det är svårt att säga, då måste man titta på hur andra företag klarat sanktionerna hittills och det kan jag inte uttala mig om, säger Anton Löf.

P4 Västernorrland

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=6930060

Mineraltillgångar bidrar till utveckling i världen

Article by Magnus Ericsson & Olof Löf in Bergsmannen.

Rika mineralförekomster och en väl utvecklad gruvindustri ger väsentliga bidrag till nationell ekonomisk och social utveckling. Särskilt i utvecklingsländer. Mineralrika länder utvecklas också snabbare än länder med få kända mineraltillgångar. Detta visar en ny studie av världens alla länder, inom ramen för FN-Universitetets (UNU) World Institute for Development Economics Research (WIDER) initiativ Extractives for Development.

Läs mer

Nordic Steel & Mining Review: A good year for metals

Column by Anton Löf on Metal prices in Nordic Steel & Mining Review, Swedish Industry Association Magazine (Bergsmannen).

2017 was a good year for most metals. With increases in demand from China the country continues to be the dominant importer and consumer of most metals. However, the country is starting to take its environmental impact more and more serious and the winter season of 2017 has introduced further restrictions on the industry.

Read more (p 21-22)

Nordic Steel & Mining Review: Iron Ore Review, 2017

Article by Anton Löf & Magnus Ericsson in Nordic Steel & Mining Review.

Iron ore prices have held up surprisingly well in 2017. The strong US dollar in early 2017 helped many miners operating in countries with weaker currencies to additional income. Producers in the high-quality end of the iron ore market further benefitted from large and growing premium paid for these products.

Read more

METALLPRISER: Koppar högt värderad efter uppgång

Metallpriskrönika av Anton Löf i Bergsmannen (Swedish industry association magazine).

Koppar har använts av människor under tusentals år. Metallens förmåga att leda el och värme är en av de mest efterfrågade egenskaperna i dag. Med tanke på den elektrifierade och allt mer fossilfria framtidvisionen är koppar viktigare än någonsin. Men frågan är om årets uppgång är befogad med tanke på fundamenta, eller om det kan komma en korrektion av priset.

Läs mer

METALLPRISER: Nickel – rostfritt stål och batterier

Metallpriskrönika av Anton Löf i Bergsmannen (Swedish industry association magazine).

Nickelpriset har sedan det förra numret den 22:a augusti, noterat ett nytt årshögsta men därefter tappat något och var den 29:e september 10 387 USD/t. Sedan årsskiftet har nickelpriset därmed stigit 3,8 procent. LMElagren har under september legat i stort stilla, sedan årsskiftet har lagren dock ökat 2,7 procent. I det här numret av Bergsmannen fortsätter vi genomgången av metallerna med just nickel.

Läs mer